Julklapp på morgonen

I min familj älskar vi julen! Det börjar redan vid första advent då adventsstakar, stjärnor och ljusslingor åker upp. Det är också nu som det mesta julpyntet kommer fram. På kvällen tänder vi det första ljuset, medan vi dricker glögg och äter pepparkakor.

Den första veckan i december brukar vara veckan då åtminstone jag köper alla julklappar. Jag tycker om att vara tidigt ute, och har lärt mig av mina misstag (åk inte och julhandla helgen innan julafton!). När det blir dags för Lucia brukar jag plocka fram en vacker Lucia-ängel som är mycket gammal. Den är som en speldosa som går att vrida upp. Melodin är Stilla Natt, även om kvaliteten på ljudet inte är så himla bra längre.

julgran4-5 dagar innan julafton brukar vi klä granen. Vi klär den lite olika för varje år. Vissa år är det bara en sorts glitter och en sorts kulor som gäller, och andra år ska det vara mycket av allt, olika glitter, färgade kulor, ornament och girlanger. Kvällen innna julafton brukar paketen läggas under granen. Det är svårt att inte gå och klämma lite på sina egna! På julaftonsmorgon vaknar vi ganska tidigt.

I min familj har vi alltid haft som tradition att öppna ett paket var på morgonen. Ofta valde mamma och pappa ut något som man kunde ha nytta av under dagen, som en leksak eller ett klädesplagg. Nu förtiden tar man det som ser litet och spännande ut.

Julafton firar jag tillsammans med min familj. Vi äter lunch vid 11-tiden. Risgrynsgröt med skinkmacka till, och kanske en skvätt julmust. Sedan börjar den långa väntan på julbord och julklappar. Precis som de flesta andra i Sverige kollar vi på Kalle Anka kl. 15, även fast vi inte är några barn längre. Framåt mitten av programmet börjar alla tröttna, och några av oss sticker in i köket istället för att påbörja middagen. Vid halv fem brukar maten vara klar och vi sätter oss till bords. Vårt julbord är ganska traditionellt, med köttbullar, janssons, prinskorvar, ägghalvor, sill, potatis, brunsås och rödbetssallad.

När vi är mätta och belåtna drar vi oss tillbaka för att vila på maten. Kanske äter man någon liten chokladbit eller två, men ofta är man alldeles för mätt en lång bit in på kvällen. Klockan 19 tittar vi alltid på Karl-Bertil Jonssons julafton. När det är slut en halvtimme senare brukar vi öppna julklappar. Vi delar paketen en och en, så att alla ska hinna se vad alla får. När det är färdigt är det alltid någon film att titta på, så då blir det godis och mys.

Karin

Julafton – likadant varje år

När jag var yngre firade vi varannan jul med mammas sida av släkten och varannan med pappas sida. Men när släkten blev allt större kände vi ett behov av att skala av och göra julen mer intim och lugn. Numera är det oftast bara min familj och mina morföräldrar som firar jul tillsammans. 

Julafton ser i princip alltid likadan ut.

Jag vaknar hemma hos mina föräldrar och hela familjen äter en julfrukost tillsammans och så får alla skrapa varsin trisslott. Sedan brukar jag åka till byns kyrka för att gå på julgudstjänst, inte för att jag är särskilt religiös utan mest för att det får julkänslan att infinna sig med julkrubban och julpsalmer. Jag skrålar med till Nu tändas tusen julejul och får förhoppningsvis krama om min konfirmandpräst om det är hon som håller i gudstjänsten.

På eftermiddagen fikar vi och dricker glögg samtidigt som vi kollar på början av Kalle Ankas jul. Min pappa somnar i soffan och min mamma skrotar omkring där hemma samtidigt som jag kollar färdigt på när Kalle Anka firar jul. Efter det brukar vi kolla på någon julkalender, allra helst Sunes jul som hela familjen skrattar högt åt.

På kvällen kommer mina morföräldrar och vi äter julmat tills vi knappt kan röra oss. Enligt mig är det viktigaste på julbordet (utan inbördes ordning): vörtbröd, ost, köttbullar, prinskorvar, senapssill, rödbetssallad och mormors omelett. Allt annat klarar jag mig egentligen utan (förlåt mamma). 

Sedan öppnar vi julklappar och jag försöker dröja ut på det så länge som möjligt för att det aldrig ska ta slut. Öppnar varsamt varje paket och tittar länge på vad jag får. Känner mig så tacksam.

Min bror däremot öppnar allt på några minuter och sliter snarare upp paketen. Vi är olika på fler sätt än ett. Min hund Alice får också paket men hon är mest intresserad av paketsnörena som hon springer omkring med mitt i alla upprivna omslagspapper. 

När alla har öppnat sina paket och vi har städat undan allt omslagspapper är det dags för risgrynsgröt med saftsås och kaffe. Sedan är alla så trötta och nöjda. Egentligen är det lite skönt att dagen är över eftersom all anspänning försvinner och det är kanske inte förrän då julen börjar på riktigt. När all stress och press är som bortblåst och vi bara umgås med en känsla av lugn.

av Sandra Berg

Jul hos föräldrarna

De senaste åren så har jag firat jul hemma hos mina föräldrar i Örnsköldsvik. Eller rättare sagt är nog det mer eller mindre en tradition för mig då jag gjort det i stort sett alla jular hittills i mitt liv. Som den träningsmänniska som jag är så brukar förmiddagen på julafton spenderas ute i skidspåret. Från mina föräldrars hus är det bara några hundra meter till ett ställe där man kan kliva på spåret så det fungerar perfekt att gå den biten. För alla er som inte brukar åka skidor, eller som gör det väldigt sällan, så kan jag säga att julafton är nog nästan den bästa dagen för skidåkning. Det brukar nämligen alltid vara väldigt mycket folk ute i spåren den dagen och även en väldigt speciellt och avslappnande stämning.

Sedan så äter vi alltid en gemensam lunch tillsammans, som normalt består av risgrynsgröt med kanel och socker. Sedan så blir det också en hel del godis och annat snacks under eftermiddagen, och självklart brukar vi se på Kalle Ankas jul innan det är dags för julmiddagen. Ibland så kommer pappas broder och hans familj och äter middag och spenderar kvällen hemma hos oss, ibland åker vi till dem, men ibland så blir det bara vi också. Till middag så blir det i alla fall självklart ett klassiskt julbord med allt vad det innebär, och sedan så är man så mätt så att man måste sitta i soffan och återhämta sig ett tag 😉

Senare på kvällen så kommer man till julaftonens högpunkt. Nämligen julklappsöppningen. Efter det så är man (förhoppningsvis) nöjd med sina presenter och stannar uppe ett tag och ser en film, käkar lite godis, eller bara tar det lugnt och myser tillsammans.

av Erik

Jul med julstrumpor

Kalla mig traditionell, nostalgiker, vad du vill – jag älskar julen. Maten, stämningen, musiken, allt ska finnas där och allt ska förstås vara precis som det brukar vara varje år. Hur är då julen utformad, just i mitt fall? Vad är det som är så älskvärt kring dessa kalla, långa och ibland hektiska dagar? Det är det vi nu ska gå till botten med.

Varje julaftonsmorgon har jag och mina syskon, ända sedan vi var små, alltid börjat med att samlas i någons rum för att öppna våra julstrumpor. Dessa egenhändigt sydda tygpåsar har hängt på våra respektive dörrhandtag under natten, och vid någon tidpunkt (som man irriterande nog alltid missar) har de som av magi fyllts av ett paket, en clementin och några julnötter. Alltid samma innehåll, men ändå alltid samma andäktiga tystnad vid denna rituella morgonstund. Oftast innehåller paketet något att sysselsätta sig med under dagen, och som tur är har detta ”något” följt vår åldersmässiga utveckling: det som i barndomen kanske utgjordes av en bilderbok eller ett ritblock, kommer nu i form av ett glossigt magasin eller den senaste Sudokuboken.jul

Efter en mysig julfrukost tillsammans med våra föräldrar (som konstigt nog aldrig fått några strumpor på sitt dörrhandtag..?) är det så ”fria aktiviteter” i någon timme, fram till dess att bilen avgår mot kyrkans julgudstjänst. Vår familj är under 364 dagar om året inte märkbart religiös, men på julafton uppskattar vi ändå att sitta en stund i kyrkbänken och titta på ljusen, granarna och småbarnens julspel med enastående skådespelarprestationer (läs: en förskrämd Maria som tappar Jesubarnet i golvet, en förklädd dubbel åsnerygg som gärna vill stå i centrum, etc etc).

Väl hemma igen efter kyrkan styr vi upp en välsmakande jullunch, och som ovan nämndes finns här knappast utrymme för nya och innovativa rätter. Det ska vara risgrynsgröt, vörtbröd, julkorv, ost, julmust, punkt. Vare sig mer eller mindre. Vi har aldrig brytt oss om att vare sig leta eller hitta någon mandel i gröten, men vi njuter inte mindre av den för det. Efter lunchen är det så kallade ”fria aktiviteter” i någon timme, fram till dess att Kalle drar igång vid 15. Traditionsenligt somnar stora delar av familjen framför teven, medan resten gör high-five med varandra åt att de fick spendera lite kvalitetstid med Disneygänget i år igen.

Efter den animerade sketchkavalkaden kan man ta en promenad om vädret tillåter – annars blir det gärna att man går rakt på den hägrande matlagningen. Visst har delar av kvällsmenyn förberetts några dagar i förväg, men ändå finns det alltid X antal rätter kvar att tillaga på själva dagen D. Så där står vi i köket, vi trängs och det osar, men vi vet att det är för ett ”good cause”. Tommy Körberg, Carola och Peter Jöback sjunger jullåtar för full hals i bakgrunden. Så småningom blir det dags för julaftons egentliga höjdpunkt: att skrida till bords och äta, äta, äta. På grund av risk för dregelorsakade fuktskador mot mitt tangentbord ska jag inte börja beskriva de rätter vi avnjuter, utan går raskt vidare till den sista (och kanske viktigaste?) punkten på julagendan.

När maten är i det närmsta uppäten, och de flesta av oss bytt om till tights eller mjukisbyxor för att inte spräcka de mer skräddade plaggen, samlas vi så i soffan för en lång stund av himmelsk julklappsutdelning. Under granen ligger inte sällan ca 30-40 paket, vilket får anses som mycket för att vara en familj på 5 pers. Man ömsom tindrar med ögonen, ömsom ler stelt av illa dold besvikelse, men i slutändan är vi alla glada och tacksamma över att ha fått fira ytterligare en jul i varandras sällskap. Och jag tänker återigen på hur mycket jag älskar julen, och på hur vi ska göra exakt samma sak nästa år igen.

av Sophie.

Knytkalas hos storasyster

Julaftonsmorgon brukar jag, två av mina systrar och pappa spendera hos mig eller syrran. Pappa och lillasyster bor utanför Stockholm så de sover över och så äter vi frukost tillsammans. Det är riktigt trevligt och påminner lite om när jag var liten och vaknade upp med familjen kring mig!

Sen slutgrillar vi skinkan och äter den varm (det är då den är som godast) till frukost tillsammans med lite julmat. Vi gör iordning det sista av julgodis, slår in de sista presenterna men tar det annars ganska lugnt. Efter “lunchtid” åker vi över till storasystern.

Vi samlas oftast hemma hos min storasyster på julafton. Det blir ganska naturligt så eftersom hon är den i familjen som är bosatt i villa, har gott om plats och dessutom den enda med småbarn. Hon är därtill mycket gästvänlig så det brukar alltid bli en mycket trevlig julafton med otroligt god julmat, fantastiska viner och mycket kul med småbarnen.

Julbordet är ett knytkalas där varje person har blivit tilldelad en maträtt att tillaga. Pappa brukar stå för julskinkan, mamma gör köttbullarna och jag själv brukar göra julgodiset. Ett par år i rad gjorde jag chokladpraliner med många olika smaker men sen ett år gjorde jag wienernougat och det tyckte alla var så gott att chokladpralinerna i princip blev orörda. Med tanke på att det tar c:a 5-10 min att göra wienernougat och 2-3 h att göra chokladpraliner så gör jag numera bara wienernougat (och ibland rocky road-choklad).

jultomten

Kalle Anka var såklart en tradition under många år men syrrans barn bryr sig faktiskt inte om det. De ser ju tecknat varje dag ändå så Kalle Anka på julafton är en tradition som håller på att dö ut i vår familj. Programmet står pliktskyldigast på på TV:n men ingen bryr sig nämnvärt.

Efter maten tar vi det lite lugnt och sen kommer tomten (i alla fall i något år till). Vi turas om att vara tomten men förra året fick tomten inte komma in så att äldsta barnet (6 år) fortfarande skulle kunna luras. Vi tror inte hon skulle gå på det om tomten kom in och pratade med förställd röst. En “tradition” i samband med detta är att barnen är mer förskräckta, än glada, över att se tomten.

Sen blir det en kaosartad julklappsöppning där vi alltid har som ambition att öppna en i taget men det falierar ganska ofta ändå. Slutligen brukar vi avrunda julaftonskvällen med lite sällskapsspel, goda ostar, godis och kanske en liten brasa. Så många som möjligt brukar sova över, vilket är riktigt trevligt.

av: Christoffer (Stockholm)